| Långivare | Betyg | Ansök |
|---|---|---|
1.![]() |
4.50 | |
2.![]() |
4.00 | |
3.![]() |
3.86 | |
4.![]() |
3.76 | |
5.![]() |
3.75 |
Inflation och deflation är två ekonomiska begrepp som ständigt används för att förklara marknadsekonomins växlingar. Orsakerna till att det sker upp och nedgångar i penningmarknaden är många och vi gör här ett ärligt försök att så enkelt som möjligt förklara det komplexa rörelsemönster som sker när en ekonomi stärks eller försvagas.
För att få ett grepp om vad inflation och deflation egentligen är måste orden först och främst beskrivas. Inflation innebär en ökning av priset på de varor och tjänster som ett land handlar med. Vid en inflation stiger helt enkelt priserna på alla varor och tjänster som finns tillgängliga.
Deflation uppstår vanligtvis när utbudet på varor ökar snabbare än tillgången på pengar.
Majoriteten av alla ekonomer är överens om att en deflation i ett land tyder på stora problem inom penningpolitiken och ett lands ekonomi.
I en marknadsekonomi förändras alltid priset på olika varor och tjänster. Det är viktigt att förstå att det inte enbart är en ökning av enskilda priser som resulterar i en inflation. Alla varor och tjänster följer Lagen om tillgång, vilken innebär att ju mer det finns att hämta av en vara desto billigare blir det
Det är när det sker en generell prisökning, det vill säga när priset på alla varor och tjänster ökar som talar man om att det sker en inflation.
Vi illustrerar med ett exempel
Anta att Sverige bara producerar en vara. En typ av äpple som alla är beroende av att köpa. Den svenska regeringen trycker upp sedlar för att vi ska kunna köpa de äpplen som vi behöver. Ett år råder det verklig brist på äpple. Det har varit torka och kallt och antalet äpplen är oroväckande lågt. Detta leder till att prisbilden kommer att stiga i takt med att efterfrågan ökar och inflationen blir med ens ett faktum.
Skulle det i stället visa sig att marknaden ett år formligen svämmas över av äpplen tack vare ett synnerligen gott odlingsår med lagom med regn och trevliga temperaturer så kommer priserna på äpplena att sjunka, det uppstår en deflation. Det finns helt enkelt fler äpplen än vad vi behöver.
Nu lever vi, tack och lov, inte enkom på äpplen utan vi får se ovanstående som ett förenklat exempel för att illustrera förändringar i varor och tjänsters tillgång och efterfrågan och deras samband med inflation och för all del deflation.
Inflation och deflation kan även styras med hjälp av mängden pengar som finns i omlopp i ett lands penningpolitik. Skulle sedelpressarna någon gång gå varma så att tillgången på mynt och sedlar ökade markant i förhållande till de varor som finns tillgängliga skulle det alltså bli en deflation om inte priserna på varorna ökade i en likvärdig takt som sedlarna pumpades ut.
Inflation och deflation orsakas helt enkelt av fyra separata faktorer.
1.Utbudet av pengar ökar
2.Leverans av varor minskar
3.Efterfrågan på pengar minskar
4.Efterfrågan på varor ökar
Ett sätt att stävja både inflation och deflation är att höja respektive sänka räntorna. Genom att ändra på räntorna i Sverige kan riksbanken i viss mån kontrollera mängden pengar som finns i omlopp.
Den svenska penningmarknaden består av valuta i form av sedlar och mynt. En hel del av dessa pengar kommer i form av inlåning respektive utlåning från besparingar, konsumentlån, affärslån, aktier, obligationer och värdepapper.
När riksbanken bestämmer sig för att höja räntan påverkas inflationen och tillgången på pengar förändras.
Bestämmer de sig för att sänka räntan i stället, vi har i den rådande lågkonjunkturen haft rekordlåga räntor, så innebär detta i praktiken att riksbanken köper ekonomisk trygghet. En låg ränta resulterar i en större mängd pengar i omlopp vilket resulterar i att ett lands köpkraft bibehålls.